Fast den sista där i listan är lite svår. Jag anser ju inte att jag är något helgon precis, förutom de dagar, som numera visst är alla dagar, då sonen frågar "mamma, det blåser inte mycket idag" typ 17 gånger under loppet av dagens första timma, och jag lovar, dagen har rätt så många vakentimmar för autistiska söner med ljudöverkänslighet, samt deras mammor. (När är internationella rödvins dagen? 28 augusti. Rätt så långt dit...)
Och så de dagar då jag har lyssnat igenom och kommenterat 20 elevinspelningar, planerat en veckas undervisning och letat fram material till den, hämtat barn, lagat mat, hängt upp tvätt, städat kök och slutligen kollapsat i sängen klockan alldeles för sent, bara för att komma ihåg att just det, jag ska nog tömma tvättmaskinen en gång till, bara utifall att sonen vaknar mitt i natten av sängvätning för då är det rätt så gött att ha en tom tvättmaskin i beredskap, gått upp, tömt tvätten, sovit ett par timmar och sedan, mycket riktigt, tömt sonens säng på våta grejer, bäddat om, stoppat om, startat tvättmaskinen och sedan kommit på att jag nog är pling vaken nu för ett antal timmar.
SÅNA dagar tycker jag att en helgongloria är en lika självklar vara i hatthyllan som yllevantar och tjocka halsdukar.
Men, men. Det finns många fler lärare på planeten, många fler mammor till autistiska barn på planeten. Vad har jag för rättighet att kalla "alla helgons dag" "min" dag, med mindre än att ALLA lärare och autism-mammor är helgon? Tja...
Det är inte jag som bestämmer. Jag bestämmer inte när min födelsedag är, om det finns en internationell te-drickardag, choklad-dag eller rödvinsdag. Inte heller är det jag som bestämmer vad som definierar begreppet "helgon".
Det är det Jesus som gör. Genom Paulus, låter det så här:
Från Paulus, genom Guds vilja Kristi Jesu apostel, till de heliga som bor i Efesos och som lever i tron på Kristus Jesus (Ef 1:1)
Och i Filipperbrevet låter det så här:
Hälsa alla som är heliga i Kristus Jesus. Bröderna här hos mig hälsar er. Alla de heliga hälsar er, särskilt de som arbetar vid kejsarens hov. (Fil 4:21-22)
Det avgörande orden här är "tro" och "leva i". Att enbart tro, men inte leva i tron, resulterar inte i den metamorfos som Jesus talar om, som både gamla och nya testamentet talar om, den, som skall komma från ett förnyat hjärta. Tron definierar hur jag handlar, vad jag säger, vad jag väljer att låta bli att säga, vad jag väljer att göra och låta bli att göra. Och detta i sin tur resulterar i ett liv i Kristus, vilket i sin tur resulterar i en metamorfos, som får Paulus att kalla de som lever i denna metamorfos för heliga. Det är ett Kristus-centrerat liv. För min del, strävan efter ett Kristus-centrerat liv. Alldeles för ofta tuffar jag på i egen förmåga, och glömmer bort att ha dialogen med min skapare, om så väl stort som smått.
Så... mina gärningar köper mig ingen helgongloria men å andra sidan är det med mina gärningar som jag visar vad jag tror, vilket i sin tur resulterar i att Paulus skulle hälsa på mig som "en av de heliga i Kungsbacka"? Och ändå grimaserar jag. Jantelagen sitter hårt i mig: Komma här och komma! "Du ska inte tro att du är något."
Det är en intressant formulering, det där: "du ska inte tro". Janten ser, i första hand, fientligt på specifikt min tro. Hela den uppdiktade Jantelagen består faktiskt av 10 budord:
- Du skall inte tro att du är något.
- Du skall inte tro att du är lika god som vi.
- Du skall inte tro att du är klokare än vi.
- Du skall inte inbilla dig att du är bättre än vi.
- Du skall inte tro att du vet mer än vi.
- Du skall inte tro att du är förmer än vi.
- Du skall inte tro att du duger till något.
- Du skall inte skratta åt oss.
- Du skall inte tro att någon bryr sig om dig.
- Du skall inte tro att du kan lära oss något.
Nummer ett var alltså att jag inte ska tro, helst alls. Jag ska inte tro att jag är något, skapat till Guds avbild, något heligt, speciellt, unikt.
Nummer två och tre, jag ska inte tro att jag som de facto tror skulle vara lika god som de som vet bättre, och har i sin intelligens lämnat detta med religion bakom sig, för mindre begåvade människor att syssla med.
Nummer fyra: jag ska inte tro att jag har någon rättighet att lystra när Paulus talar till "de heliga". För då finns det ju folk som inte är heliga, och heligt låter klart bättre än oheligt.
Nummer fem, jag ska inte tro att jag har någon kunskap, som andra inte redan har, och som de i sin klokskap har förkastat.
Nummer sex, en repetition av nummer fyra. Den är alltså oerhört viktig, för jante-samhället.Det finns inget att uppgradera sig till, ingen bättre version att bli, Kristusropet om metanoia är inget för mig.
Nummer sju, jag ska inte tro att Gud har skapat mig till något särskilt som enbart jag kan göra. Jag är precis lika utbytbar som nästa mutter i lådan.
Nummer åtta: jag ska inte skratta åt... skulle aldrig falla mig i. Men intressant är det. Att Janten är så förtvivlat osäker i sitt eget kunnande, vetande och varande.
Nummer nio: jag ska inte tro att någon, särskilt Gud, skulle bry sig om mig. Gud har inte dött på ett romerskt kors för att köpa loss mig till ett oerhört dyrt pris.
Och slutligen, nummer tio, jag ska inte tro att jag har någon kunskap i Kristus, som skulle vara värd att lära ut.
- Du skall tro att du är något, en levande sten i Kristi kyrka.
- Du skall tro att du är lika god som vi, som har levat före dig, du har rätten att räkna dig till de heliga.
- Du skall tro att du är klokare än världens hat-röster, när du nu har tänt Kristusljuset inom dig.
- Du skall inbilla dig att du är bättre än denna världens härskare, och vad han viskar om dig.
- Du skall tro att du vet mer än det rytande lejonet, som aldrig har upplevt sann kärlek, och som enbart önskar glupa i sig, ljuga och förstöra.
- Du skall tro att du är förmer än demonpacket, som så gärna vill dränka din helighet i denna världens avgudadyrkan.
- Du skall tro att du duger till något, att du är en unik avbild av Gud.
- Du skall visst skratta åt oppositionen, varje gång som de vill tuta i dig något annat.
- Du skall tro att någon bryr sig om dig, någon som känner dig bättre än någon annan människa på denna jord.
- Du skall tro att du kan lära världen något, om vad det är att leva med Kristusljuset som ett ständigt centrum.