Detta brukar vara huvudanledningen till att folk "inte tror" att evangelierna innehåller något annat än myt och legend. Även om originalskrifterna skrevs inom ögonvittneseran - hur kan vi veta att texterna inte har ändrats av andra, senare aktörer?
Det här är en riktigt bra fråga att ställa. Det fanns nämligen inget kontrollsystem på den tiden då allt kopierades för hand. Kvaliteten på manuskripten varierade. en del kopister orkade inte skriva allt i ett långt manuskript utan utelämnade och skippade lite som de kände för det. Andra lade till egna saker, som de tyckte passade. Det här var ett allmänt problem. Det klagades en hel del över den varierande kvaliten på kopior.
Dock har vi följande fakta att luta oss tillbaka på när det gäller just materialet i Nya Testamentet: även om evangeliernas originalmanuskript har gått förlorade har vi 36 000 tidiga citat att tillgå. Idag vill jag förklara varför detta är intressant.
Nu måste vi igen återvända till en generation efter Jesus. I den generationen hittar vi en kyrkofader vid namn Polycarp. Han är intressant eftersom ett av hans brev har överlevt i original till våra dagar. Det är ett brev till en församling. I det här brevet citerar Polycarp både Lukas och Matteusevangeliet, Apostlagärningarna och 12 av de breven som vi idag hittar i Nya Testamentet. Genom att läsa hans citat får vi en bild av hur hans kopior av de här dokumenten har sett ut. Sedan kan vi öppna våra egna versioner som finns i Nya Testamentet och jämföra. Har Polycarp citerat något som inte finns i våra versioner, i dagens biblar? Har ordalydelsen i våra biblar och hans kopior ändrat sig? Även om han inte citerar några hela verk - hur stor är sannolikheten att han har lyckats citera just de ställen som sedan har vandrat oförändrade till dagens biblar? Och hur är det med det faktum att han inte citerar varje källa bara en gång utan flera?
Det här är en riktigt bra fråga att ställa. Det fanns nämligen inget kontrollsystem på den tiden då allt kopierades för hand. Kvaliteten på manuskripten varierade. en del kopister orkade inte skriva allt i ett långt manuskript utan utelämnade och skippade lite som de kände för det. Andra lade till egna saker, som de tyckte passade. Det här var ett allmänt problem. Det klagades en hel del över den varierande kvaliten på kopior.
Dock har vi följande fakta att luta oss tillbaka på när det gäller just materialet i Nya Testamentet: även om evangeliernas originalmanuskript har gått förlorade har vi 36 000 tidiga citat att tillgå. Idag vill jag förklara varför detta är intressant.
Nu måste vi igen återvända till en generation efter Jesus. I den generationen hittar vi en kyrkofader vid namn Polycarp. Han är intressant eftersom ett av hans brev har överlevt i original till våra dagar. Det är ett brev till en församling. I det här brevet citerar Polycarp både Lukas och Matteusevangeliet, Apostlagärningarna och 12 av de breven som vi idag hittar i Nya Testamentet. Genom att läsa hans citat får vi en bild av hur hans kopior av de här dokumenten har sett ut. Sedan kan vi öppna våra egna versioner som finns i Nya Testamentet och jämföra. Har Polycarp citerat något som inte finns i våra versioner, i dagens biblar? Har ordalydelsen i våra biblar och hans kopior ändrat sig? Även om han inte citerar några hela verk - hur stor är sannolikheten att han har lyckats citera just de ställen som sedan har vandrat oförändrade till dagens biblar? Och hur är det med det faktum att han inte citerar varje källa bara en gång utan flera?
Genom att jämföra hur citaten från de tidiga kyrkofädernas brevväxling har sett ut med det vi har idag i våra biblar kan vi få reda på hur mycket texterna har eller inte har förändrats. Det är också intressant att notera att dessa 36 000 citat skulle räcka för att återställa hela Nya Testamentet, mening för mening, om vi hade förlorat alla hela manuskript. Samt att dessa 36 000 citat kommer från de första 300 åren. Varje separat gubbe har suttit med sin individuella kopia av ett manuskript. De har inte kunnat kontrollera vad nästa person kommer att citera om ytterligare 50 år - eller hur. De har inte kunnat kontrollera vilken kvalité brevskrivaren i landet eller staden bredvid har haft på sina kopior. Något samlingsverk, där alla evangelierna, breven och allt det andra skulle finnas inom samma pärmar, fanns inte.
Så vad är det för skillnader vi hittar då? Markusevangeliets avslut har gått förlorat. Johannesevangeliet har ett avsnitt med en äktenskapsförbryterska som i de äldsta kopiorna finns skrivet bredvid texten, i marginalen. Där kan vi inte veta om detta är ett tillägg som kopisten missade eller glömde och sedan lade till i marginalen, eller om det var något som någon lade till av okänd anledning.
Det är de två stora textavsnitten som antingen saknas eller där vi idag inte kan veta hur det från första början såg ut. För övrigt handlar förändringarna om antingen förklarande tillägg eller om formulering.
Vad menar jag med ett förklarande tillägg?
Jo, om det i den äldsta kopian står "Jesus var ensam med de 12" och sedan i en yngre kopia står "Jesus var ensam med de 12 lärjungarna" så är ordet "lärjungarna" ett förklarande tillägg. Ett sådant tillägg ändrar inte på faktan i texten, men förklarar för en senare läsare som inte hör till Jesus-generationen vilka "de 12" var.
Med andra ord: dagens Ny-testamentliga forskning menar verkligen att vi inte behöver oroa oss för att någon skulle lagt till en massa saker (eller dragit ifrån) mellan originalmanuskripten och de kopior vi har idag. Den enorma mängden citat från bland annat de tidiga kyrkofädernas brevskriveri försäkrar oss att det skulle varit svårt för legender och myter att slinka in. Vi skulle se dem; "det här citatet figurerar inte under de första 150 åren alls. Det måste vara en senare legend som har slunkit med i manuskripten." Eftersom sådant inte förekommer kan vi veta hur originalmanuskripten har sett ut, på ett ungefär.
Så vad är det för skillnader vi hittar då? Markusevangeliets avslut har gått förlorat. Johannesevangeliet har ett avsnitt med en äktenskapsförbryterska som i de äldsta kopiorna finns skrivet bredvid texten, i marginalen. Där kan vi inte veta om detta är ett tillägg som kopisten missade eller glömde och sedan lade till i marginalen, eller om det var något som någon lade till av okänd anledning.
Det är de två stora textavsnitten som antingen saknas eller där vi idag inte kan veta hur det från första början såg ut. För övrigt handlar förändringarna om antingen förklarande tillägg eller om formulering.
Vad menar jag med ett förklarande tillägg?
Jo, om det i den äldsta kopian står "Jesus var ensam med de 12" och sedan i en yngre kopia står "Jesus var ensam med de 12 lärjungarna" så är ordet "lärjungarna" ett förklarande tillägg. Ett sådant tillägg ändrar inte på faktan i texten, men förklarar för en senare läsare som inte hör till Jesus-generationen vilka "de 12" var.
Med andra ord: dagens Ny-testamentliga forskning menar verkligen att vi inte behöver oroa oss för att någon skulle lagt till en massa saker (eller dragit ifrån) mellan originalmanuskripten och de kopior vi har idag. Den enorma mängden citat från bland annat de tidiga kyrkofädernas brevskriveri försäkrar oss att det skulle varit svårt för legender och myter att slinka in. Vi skulle se dem; "det här citatet figurerar inte under de första 150 åren alls. Det måste vara en senare legend som har slunkit med i manuskripten." Eftersom sådant inte förekommer kan vi veta hur originalmanuskripten har sett ut, på ett ungefär.