Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad (Luk 2:1-3)
Påståenden, som kvarlever än idag, december 2016:
1. Augustus gjorde aldrig någon skattskrivning kring tiden av Jesu födelse. Det var först mycket senare.
2. Quirinius var aldrig ståthållare i Syrien
3. Det var väl ändå bara romerska medborgare som skattskrevs?
4. Inte reste väl folk omkring mitt i vintern? Nog måste väl Augustus ha väntat med sin skattskrivning till våren? Alltså kan inte Jesus ha fötts i december - det är det gamla midvinterblotet som kyrkan har tagit över och klistrat Jesu födelsefest på.
Vi tar saker och ting i tur och ordning.
Först och främst ska vi ha klart för oss att vi kan idag fråga Augustus själv. Han skrev nämligen en självbiografi: Res Gestae Divi Augusti Den är numera även översatt till svenska. I denna självbiografi skriver Augustus att han gjorde sammantaget tre skattskrivningar. Här nedan följer prästen Anders Brogrens översättning av den paragraf som intresserar oss:
Därefter, ännu en gång, med maktbefogenhet som konsul, genomförde jag ensam ett lustrum när Gajus Censorinus och Gajus Asinius var konsuler. I denna folkräkning inräknades 4 233 000 romerska medborgare.
ännu en gång - syftar till att Augustus har gjort en tidigare folkräkning, år 28 f.Kr.
"Lustrum" - ett offer till gudarna som inleder en folkräkning
Den tredje folkräkningen inleddes år 14 e.Kr - samma år som Augustus dog.
Med tanke på att han nämner vilka som satt som konsuler under den här specifika folkräkningen kan vi faktiskt veta vilket år det rör sig om: Gajus Censorinus och Gajus Asinius satt som konsuler år 8 f.Kr. (Att Jesus inte föddes år noll - att vår tideräkning inte är riktigt så exakt, tror jag att de flesta idag har koll på.)
Påståenden, som kvarlever än idag, december 2016:
1. Augustus gjorde aldrig någon skattskrivning kring tiden av Jesu födelse. Det var först mycket senare.
2. Quirinius var aldrig ståthållare i Syrien
3. Det var väl ändå bara romerska medborgare som skattskrevs?
4. Inte reste väl folk omkring mitt i vintern? Nog måste väl Augustus ha väntat med sin skattskrivning till våren? Alltså kan inte Jesus ha fötts i december - det är det gamla midvinterblotet som kyrkan har tagit över och klistrat Jesu födelsefest på.
Vi tar saker och ting i tur och ordning.
Först och främst ska vi ha klart för oss att vi kan idag fråga Augustus själv. Han skrev nämligen en självbiografi: Res Gestae Divi Augusti Den är numera även översatt till svenska. I denna självbiografi skriver Augustus att han gjorde sammantaget tre skattskrivningar. Här nedan följer prästen Anders Brogrens översättning av den paragraf som intresserar oss:
Därefter, ännu en gång, med maktbefogenhet som konsul, genomförde jag ensam ett lustrum när Gajus Censorinus och Gajus Asinius var konsuler. I denna folkräkning inräknades 4 233 000 romerska medborgare.
ännu en gång - syftar till att Augustus har gjort en tidigare folkräkning, år 28 f.Kr.
"Lustrum" - ett offer till gudarna som inleder en folkräkning
Den tredje folkräkningen inleddes år 14 e.Kr - samma år som Augustus dog.
Med tanke på att han nämner vilka som satt som konsuler under den här specifika folkräkningen kan vi faktiskt veta vilket år det rör sig om: Gajus Censorinus och Gajus Asinius satt som konsuler år 8 f.Kr. (Att Jesus inte föddes år noll - att vår tideräkning inte är riktigt så exakt, tror jag att de flesta idag har koll på.)
(Ovan: Augustus självbiografi)
Okay. Så då vet vi alltså vilken folkräkning det rör sig om; inte den som gjordes år 28 f.Kr - det är på tok för tidigt - och inte den som gjordes år 14 e.Kr - det är alldeles för sent. Men år 8 före vår tidräkning - det är fullständigt rimligt.
Men Quirinius då - hur var det nu med att han skall ha varit ståthållare i Syrien? Här väljer jag att citera Anders Brogren:
Quirinius gjorde karriär inom hären. År 15 f.Kr. utnämnde Augustus honom till prokonsul över Kreta och Cyrene, där han i nuvarande Libyen framgångsrikt bekämpade ett folk som kallades garamanterna. Efter sitt fälttåg återvände han till Rom där han år 12 f.Kr. valdes till konsul. Året därpå fick han i uppgift bekämpa ett annat folk, homonaderna, i norra Syrien och Cilicien vid Medelhavets nordöstra hörn. Detta krig pågick åren 11–7 f.Kr. Quirinius förde då befäl över tredje, sjätte och tionde legionen, vardera omfattande cirka 5000 soldater, alltså sammanlagt 15000 man. I egenskap av militär befälhavare var han även ansvarig för den civila förvaltningen av Syrien och Judéen. Således skulle han även ansvara för att den folkräkning och skattskrivning som Augustus beslutat om år 8 f.Kr.
Vidare, Anders Brogren:
Eftersom Syrien var ett område där kriget fortfarande pågick stod denna provins inte under civil förvaltning utan under militär. Det innebar att Quirinius inte bar titeln procurator, ett ord som brukar översättas med ”ståthållare” eller ”landshövding”. Inte heller står det något om i bibeln att han var procurator. I den grekiska grundtexten står i stället hägemoneuontos täs Syrias Kyräniou, d v s att Quirinius styrde över Syrien. Hieronymus, som omkring år 400 översatte bibeln till latin var uppmärksam på detta. Därför översatte han det grekiska uttrycket med praesidie Syriae Cyrino, d v s att Quirinius presiderade över Syrien.Det var Luther som på 1500-talet inte var tillräckligt uppmärksam utan gjorde en fri översättning med ordet ”Landpfleger”. Detta övertogs sedan av den svenska översättningen och blev till ”landshövding” för att i nyare översättningar ersättas av ”ståthållare”.
Den tyske forskaren Philipp Filtzinger, som var expert på förhållandena i de romerska provinserna, upplyser om att varje romersk provins hade sina egna fastställda intervaller för census, d v s folkräkning med skattskrivning, för de invånare som inte var romerska medborgare. I Syrien med Judéen var det fjorton år mellan dem. År 8 f.Kr. var emellertid ett unikt år eftersom den av kejsaren förordnade skattskrivningen och provinsens egen skattskrivning då råkade sammanfalla. Ur allmänhetens synpunkt torde de båda skattskrivningarna ha uppfattas som enda. Vad som åstadkommit förvirring är att Lukas tycks syfta på båda skattskrivningarna när han samtidigt talar om Augustus och Quirinius.
Jag har väl inte så jättemycket att tillägga. Förutom att Brogren kan sin historia och refererar till respekterade namn inom arkeologi och historieforskning.
Detta, att Lukasevangeliet omnämner skattskrivningen, som Josef och Maria var med om som den första är en översättningsmiss. Så här står det i bland annat våra svenska översättningar:
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien
Medans det egentligen borde stå:
"Denna skattskrivning blev den första då Qurinius styrde Syrien."
En viss skillnad i betydelse, om man säger...
Jag rekommenderar varmt Brobergs fullständiga text som går att finna här:
http://brogren.nu/skattskrivningen.htm
Slutligen den sista frågan - om att sätta folk i rörelse under vintersäsongen:
Rom tog in sina skatter enligt vad som var brukligt och praktiskt genomförbart i provinsen samt att man ville samla in skatt när folk hade pengar. Traditionen i den judiska provinsen var att hålla i en s.k. höstmarknad, som ägde rum efter skördandet. Det skulle varit lämpligt att sätta igång och samla skatt på senhösten av många olika anledningar: folk hade tid. Årstiden påbjuder inga andra, viktigare aktiviteter sådana som skörd eller sådd. Folk har pengar. Skördemarknaden har precis hållits - alltså är det nu folk har något att betala skatt med.
(För mer information kika gärna på: http://www.biblestudy.org/basicart/why-was-jesus-born-in-bethlehem.html)
Att resa omkring i Judeén under November-December är inte en iskall syssla, som det skulle vara här uppe i norr. Titta på vad sajten Jerusalem-insiders-guide.com har att säga om vädret: (Jerusalem och Betlehem ligger på samma höjd över havet)
November through December are usually fairly mild.
January and February are the coldest months of the year and every few years Jerusalem is treated to a spectacular snowfall that turns the city into a still, fairy wonderland.
(http://www.jerusalem-insiders-guide.com/weather-in-jerusalem.html#sthash.2Uu4YIbA.dpuf)
Det säger sig självt att även om vi idag pratar om klimatförändringar har inte vädret förändrats så radikalt på 2000 år. (Den håller på att göra det nu - men vi kan fortfarande förlita oss på att skillnaderna inte är himlastormande.) Det är alltså vettigt att utgå ifrån att Romarna skulle beodrat folk att genomföra sin skattskrivning på senhösten, då inga andra av årstiden påbjudna aktiviteter kommer i vägen, och vädret är fortfarande milt. Plus det faktum att det är då folk faktiskt har pengar.
Gång efter gång kommer arkeologin samt dagens historieforskning Lukas till försvar. Läkaren från Antiochia pratar inte i nattmössan. Tvärtom - han är mördande noggrann. Lukas är en historiker av rang. Återstår den sista - riktigt intressanta frågan: om vi kan lita på Lukas när han talar om runtomkring fakta - sådana som vem som var härskare var, när skattskrivningar ägde rum och hur, vem som var överstepräst och prokurator under vilka perioder - varför skall vi då slå händerna för öronen och börja lalla högt och ljudligt så fort vi kommer till de sista kapitlen, som sakligt och torrt återberättar om återuppståndelsen och det kaos och förvirring som rådde runtomkring den?
Något att meditera över, i dessa väntans tider.
Okay. Så då vet vi alltså vilken folkräkning det rör sig om; inte den som gjordes år 28 f.Kr - det är på tok för tidigt - och inte den som gjordes år 14 e.Kr - det är alldeles för sent. Men år 8 före vår tidräkning - det är fullständigt rimligt.
Men Quirinius då - hur var det nu med att han skall ha varit ståthållare i Syrien? Här väljer jag att citera Anders Brogren:
Quirinius gjorde karriär inom hären. År 15 f.Kr. utnämnde Augustus honom till prokonsul över Kreta och Cyrene, där han i nuvarande Libyen framgångsrikt bekämpade ett folk som kallades garamanterna. Efter sitt fälttåg återvände han till Rom där han år 12 f.Kr. valdes till konsul. Året därpå fick han i uppgift bekämpa ett annat folk, homonaderna, i norra Syrien och Cilicien vid Medelhavets nordöstra hörn. Detta krig pågick åren 11–7 f.Kr. Quirinius förde då befäl över tredje, sjätte och tionde legionen, vardera omfattande cirka 5000 soldater, alltså sammanlagt 15000 man. I egenskap av militär befälhavare var han även ansvarig för den civila förvaltningen av Syrien och Judéen. Således skulle han även ansvara för att den folkräkning och skattskrivning som Augustus beslutat om år 8 f.Kr.
Vidare, Anders Brogren:
Eftersom Syrien var ett område där kriget fortfarande pågick stod denna provins inte under civil förvaltning utan under militär. Det innebar att Quirinius inte bar titeln procurator, ett ord som brukar översättas med ”ståthållare” eller ”landshövding”. Inte heller står det något om i bibeln att han var procurator. I den grekiska grundtexten står i stället hägemoneuontos täs Syrias Kyräniou, d v s att Quirinius styrde över Syrien. Hieronymus, som omkring år 400 översatte bibeln till latin var uppmärksam på detta. Därför översatte han det grekiska uttrycket med praesidie Syriae Cyrino, d v s att Quirinius presiderade över Syrien.Det var Luther som på 1500-talet inte var tillräckligt uppmärksam utan gjorde en fri översättning med ordet ”Landpfleger”. Detta övertogs sedan av den svenska översättningen och blev till ”landshövding” för att i nyare översättningar ersättas av ”ståthållare”.
Den tyske forskaren Philipp Filtzinger, som var expert på förhållandena i de romerska provinserna, upplyser om att varje romersk provins hade sina egna fastställda intervaller för census, d v s folkräkning med skattskrivning, för de invånare som inte var romerska medborgare. I Syrien med Judéen var det fjorton år mellan dem. År 8 f.Kr. var emellertid ett unikt år eftersom den av kejsaren förordnade skattskrivningen och provinsens egen skattskrivning då råkade sammanfalla. Ur allmänhetens synpunkt torde de båda skattskrivningarna ha uppfattas som enda. Vad som åstadkommit förvirring är att Lukas tycks syfta på båda skattskrivningarna när han samtidigt talar om Augustus och Quirinius.
Jag har väl inte så jättemycket att tillägga. Förutom att Brogren kan sin historia och refererar till respekterade namn inom arkeologi och historieforskning.
Detta, att Lukasevangeliet omnämner skattskrivningen, som Josef och Maria var med om som den första är en översättningsmiss. Så här står det i bland annat våra svenska översättningar:
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien
Medans det egentligen borde stå:
"Denna skattskrivning blev den första då Qurinius styrde Syrien."
En viss skillnad i betydelse, om man säger...
Jag rekommenderar varmt Brobergs fullständiga text som går att finna här:
http://brogren.nu/skattskrivningen.htm
Slutligen den sista frågan - om att sätta folk i rörelse under vintersäsongen:
Rom tog in sina skatter enligt vad som var brukligt och praktiskt genomförbart i provinsen samt att man ville samla in skatt när folk hade pengar. Traditionen i den judiska provinsen var att hålla i en s.k. höstmarknad, som ägde rum efter skördandet. Det skulle varit lämpligt att sätta igång och samla skatt på senhösten av många olika anledningar: folk hade tid. Årstiden påbjuder inga andra, viktigare aktiviteter sådana som skörd eller sådd. Folk har pengar. Skördemarknaden har precis hållits - alltså är det nu folk har något att betala skatt med.
(För mer information kika gärna på: http://www.biblestudy.org/basicart/why-was-jesus-born-in-bethlehem.html)
Att resa omkring i Judeén under November-December är inte en iskall syssla, som det skulle vara här uppe i norr. Titta på vad sajten Jerusalem-insiders-guide.com har att säga om vädret: (Jerusalem och Betlehem ligger på samma höjd över havet)
November through December are usually fairly mild.
January and February are the coldest months of the year and every few years Jerusalem is treated to a spectacular snowfall that turns the city into a still, fairy wonderland.
(http://www.jerusalem-insiders-guide.com/weather-in-jerusalem.html#sthash.2Uu4YIbA.dpuf)
Det säger sig självt att även om vi idag pratar om klimatförändringar har inte vädret förändrats så radikalt på 2000 år. (Den håller på att göra det nu - men vi kan fortfarande förlita oss på att skillnaderna inte är himlastormande.) Det är alltså vettigt att utgå ifrån att Romarna skulle beodrat folk att genomföra sin skattskrivning på senhösten, då inga andra av årstiden påbjudna aktiviteter kommer i vägen, och vädret är fortfarande milt. Plus det faktum att det är då folk faktiskt har pengar.
Gång efter gång kommer arkeologin samt dagens historieforskning Lukas till försvar. Läkaren från Antiochia pratar inte i nattmössan. Tvärtom - han är mördande noggrann. Lukas är en historiker av rang. Återstår den sista - riktigt intressanta frågan: om vi kan lita på Lukas när han talar om runtomkring fakta - sådana som vem som var härskare var, när skattskrivningar ägde rum och hur, vem som var överstepräst och prokurator under vilka perioder - varför skall vi då slå händerna för öronen och börja lalla högt och ljudligt så fort vi kommer till de sista kapitlen, som sakligt och torrt återberättar om återuppståndelsen och det kaos och förvirring som rådde runtomkring den?
Något att meditera över, i dessa väntans tider.