Han (Jesus) steg upp från bordet, tog av sig manteln och band en handduk om livet. Sedan hällde han vatten i tvättfatet och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken som han hade bundit om sig. (Joh 13:4)
Du dukar ett bord för mig
i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja
och fyller min bägare till brädden. (Ps 23: 5)
”En man skulle ha en fest och bjöd många gäster. När festen skulle börja skickade han sin tjänare att säga till de inbjudna: ’Välkomna, allt är färdigt.’ (Luk 14: 16-18)
"Och människor skall komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike." (Luk 13:29)
"Saliga de som är bjudna till Lammets bröllopsmåltid.” (Upp 19:9)
Förra veckan skrev jag om 36 frågor, som är skapade av vetenskapsmän för att skapa större intimitet mellan två personer. Jag berättade hur jag hade tittat på en TED-talk där en kvinna berättade att hon och hennes bekanting hade ställt dessa frågor till varandra - och blivit kära. Jag längtar efter en närmare bekantskap med min Gud. Följaktligen skall jag ställa dessa 36 frågor till Gud - och se vad han svarar. Första frågan gick alltså ut på
1. Given the choice of anyone in the world, whom would you want as a dinner guest?
Under veckan som har varit har jag sedan sökt efter mat- och middagsrelaterade bibelstycken - och hittat en hel del, som ni ser här ovan. Min Gud talar med mig genom skriftpassagen. Och så är det ju - många före mig har kommit fram till samma sak - skriften möjliggör faktiskt en levande dialog - i det här fallet med mig och dig, här och nu.
Så vem? Vem väljer Gud?
Det första paret av citat handlar om förberedelse inför den gemensamma måltiden: jag noterar att människan är först med att erbjuda Guden just gemenskap genom brödsbrytelse; det är människan som kommer springande och erbjuder Guden en möjlighet till samvaro på det mest intima viset vi människor har att erbjuda en främling; kom, låt oss äta tillsammans! Hur många gånger har inte du och jag kommit med samma erbjudande när vi vill lära känna någon bättre? Eller - bara lära känna? "Kan vi pratas över en lunch?" "Vad sägs om middag, hemma hos mig?" Det är något speciellt som sker i mötet över en gemensam middag. Människan erbjuder Guden vatten att tvätta av sina resevana fötter med - och något senare i historien tar Jesus vattenfatet - och istället för att tvätta sina egna fötter böjer han sig ner för att tvätta våra.
I psalm 23 har Guden blivit oss så bekant att vi nu vågar oss fram med ett mer familjärt "du": är det slumpen att den så bekanta psalmen börjar med att vi talar om Gud i tredje person "Herren är min herde, mig skall inget saknas" - och just när det kommer till det mer intima - att äta till tillsammans - går psalmisten över till ett mer personligt tilltal - du? Du dukar ett bord för mig. Du smörjer mitt huvud med olja.
I nästa exempel berättar Jesus en liknelse om Gud som bjuder in till sitt Kungarike - och även här väljer han liknelsen om att äta och dricka tillsammans - en riktig fest. "Välkomna, allt är färdigt".
Gud möter Abraham i det intima - måltiden är bara till för Abraham och Hans Gud. Samma sak händer i psalmen; Gud dukar en måltid för specifikt mig. Därifrån är det lätt att lyfta blicken - från den egna tallriken och den egna platsen - till insikten att bordet är faktiskt dukat som till en bröllopsfest - det är inte bara jag som är bjuden.
Utesluter Gud? Är det några som inte är bjudna?
”Jag är livets bröd. Den som kommer till mig skall aldrig hungra, och den som tror på mig skall aldrig någonsin törsta." (Joh 6:35)
"Alla som Fadern ger mig skall komma till mig, och den som kommer till mig skall jag inte visa bort." (Joh 6:37)
Nej. Alla är bjudna.
Och detta räcker så fint för att besvara min första fråga. Ett stillsamt konstaterande om att den är felaktigt ställd. Inbjudan att enligt romerskt vis lägga sig till bords med Gud står öppen till alla.
Vilken blir nästa fråga?
2. Would you like to be famous? In what way?
Jag anar nästan svaret. Men vi får återkomma till detta - nästa vecka.