- vi har kreationisternas argument. De kristna kreationisterna hävdar att jorden är på sin höjd sex tusen år gammal. Bibeln skall läsas bokstavstroget, där finns inga fel.
- vi har de katolskas argument. Där ingår bland annat vördnad för helgon och Jungfru Maria.
- Vi har protestanternas argument. "Sola scriptura" - vi skall hålla oss till saker som bibeln nämner - alltså kan vi inte vörda Jungfru Marias fysiska till-himmelen-tagelse då bibeln inte andas ett ord om att något sådant skulle ha hänt.
Som läsaren säkert förstår blir det svårt för oppositionen att opponera sig mot ett läger som har så vitt spridda uppfattningar - ibland till och med helt motsatta uppfattningar - om vad de egentligen tror på. Vilka skall man lägga sitt krut på? Vilka trossatser skall diskuteras? Med vem då? Jag hyser varm sympati med den ateist som förvirrat skakar på huvudet och kommer fram till att teisterna är inte kloka någon av dem - och för att han därefter faller för frestelsen att skapa ytterligare en Gudsbild - sin egen - vars existens han sedan våldsamt opponerar sig mot. Det brukar kallas "att skapa och slå ner en halmgubbe" och kan - på ett ungefär - se ut så här:
Men det här är dålig argumentation som bygger på ignorans. Om Stephen Fry hade satt in sig i vad de kristna teisterna faktiskt tror på och hur de argumenterar för sin tro hade han inte behövt skapa någon halmgubbe-Gud vars existens han sedan upprört opponerar sig mot. Det handlar - med andra ord - om respekt. Och avsaknaden av den samme finns, för all del, hos de kristna teisterna också. Här nedan ser ni ett klipp där William Lane-Craig ägnar 40 minuter åt att häckla Richard Dawkins som inte vill debattera honom, genom att prata med en tom stol. Du behöver verkligen inte titta på hela klippet...
Vem vinner på detta? Craig kommer inte att locka Dawkins till debatt med den här sortens icke-kristna härskar-teknik takter. Fry kommer inte övertyga någon alls om det kloka i att inte tro på Gud genom att sätta upp en halmgubbe som han sedan indignerat knockar ner. Vi måste gå djupare än så här. Vi måste våga oss bortom "jag ska vinna debatten" - logiken. Vi måste våga titta på de seriösa argumenten som "de där andra" har och närma oss dem med respekt. Alternativet är både tröttsamt och icke-fruktsamt. Alternativet är att vi fortsätter att så små frön av indignation och irritation som sedan kan - med rätt bevattning - växa sig till plantor som ingen alls vill äga eller skörda. Jag ber dig som läser - låt oss vara större än så. Låt oss bli något mer respektfullt än så här.
PS - Jag förklarar gärna hur högdjuren inom kristen intelligentia tänker kring svåra frågor som ondskans existens - och hur jag själv som kristen resonerar kring detta - på tal om Frys argumentation ovan. Dock råkade jag tycka att det i första hand var mer viktigt att kommentera själva argumentationstekniken - och ifall det alls är klokt att sprida klipp sådana som Frys och Craigs här ovan. Vilket jag, vid närmare eftertanke, nu även själv har gjort. Attans! DS