Oh can't you see
You belong to me
How my poor heart aches
With every step you take
Tänk om det är så? Tänk om det är sant? Gud ser dig - men inte på ett negativt, hotfullt sätt, utan på ett dyrkande, längtande, beundrande sätt - ett sätt som talar om för dig att du är älskad, beundrad, dyrkad, efterlängtad - att världsalltets Gud inte känner sig komplett om du inte är med honom.
Since you've gone I've been lost without a trace
I dream at night, I can only see your face
I look around but it's you I can't replace
I feel so cold and I long for your embrace
I keep calling baby, baby please...
Tänk om det är så? Den där kärlekssången som du i hemlighet diggar, med lite blossande kinder - den där från din mest desperata tonårsperiod - tänk om det är din Gud, min Gud, vår Gud, som sjunger sin sirensång till våra hjärtan?
Tänk om. Jag utmanar dig att lyssna igenom den ikväll. Lyssna igenom den, och föreställ dig - hur pinsamt det än känns, hur udda och konstigt det än känns - att föreställa dig att det är Din Gud som sjunger mjukt från sitt hjärta till ditt - att han vill att du ska känna till att han längtar efter dig, desperat längtar efter dig, och att det finns något av Honom och Hans storslagenhet som aldrig kommer att bli uppenbarat om du inte väljer att svara
Ja.
Jag hör dig.
Jag kommer.