Det är många som har åsikter om att svenskarna leker aktivt krig just nu - dvs övar sig inför the real deal. Rösterna ovan är tyvärr hopplöst infantila; det märks att Sverige inte har haft ett krig att tala om sedan 1809, då ryssarna tog över hela Finland från Sverige.
"Vi borde öva på fred istället". "Ifall kriget kommer - är det inte bättre då att ställa sig neutral?"
Som andra generationens invandrare - uppvuxen med mormors berättelser om hur det var senaste gången när ryssen kom, uppvuxen utan både farfar och morfar - kan jag inte låta bli att himla med ögonen: jag undrar hur mycket den attityden skulle hjälpt Finland 1941:
Ryssland: "vi önskar att ockupera hela Finland och återinliva er i moder Ryssland. Rukiver".
Finland: "Nämen - vi är faktiskt neutrala! Härmed önskas att ni ockuperar något annat land istället. Vi vill inte blanda oss i."
Ryssland: "Idioter! Vi struntar fullständigt i er så kallade neutralitet. Och blanda er i - det kommer ni att få vare sig ni vill eller inte. Nu kommer vi."
Typ. Det är helt enkelt hopplöst naivt att tro att fienden kommer att gå sin väg ifall vi blundar tillräckligt hårt och tillräckligt länge. Att inte öva inför möjliga katastroflägen är helt enkelt så dumt att man inte har NÅGOT att skylla på när godståget mot Murmansk visslar iväg - med hela din familj ombord.
Öva du vidare på fred. Kom ihåg att vinka vackert när familjen försvinner ur åsyn.
Så - alltså - hur övar man inför andlig krigföring? Hur genomför man en "Aurora 17" mot makter, som man innerst innne inte ens är så säker på om de finns?
Tja - personligen tycker jag att svenska försvaret har en sund attityd: JUST NU syns inte fienden. JUST NU verkar det som att fred kommer att råda ett tag till (nåja, men i Sverige kanske.) JUST NU finns det ingen aktiv anledning att oroa sig för den ryska björnen. (Eller ja, det beror väl på petitesser som på vilket språk man läser sina dagstidningar.) Öva - det gör man ändå. När då anfallet kommer står man förslagsvis inte totalförlamad utan har en del ryggmärgsreflexer som sätter in.
Övning nummer ett: ORA ET LABORA.
"Labora" - det gör vi alla. De flesta arbetar. Med något, någonstans. Men hur många ber? "Ora et labora"- bedja och arbeta - är en urgammal kristen princip, och tro nu inte att den införlivades för att folk inte hade bättre saker att göra med sin tid. Den införlivades därför att den enkla vardagspraktiken påvisade att detta var en underbart verksam och bra idé. Om bönen skulle vara tandlös som vapen gentemot oppositionen, skulle vi inte fortfarande ägna oss åt den. Generation efter bedjande generation har upptäckt att bönen faktiskt är underbart verksam.
Prayer appears to help boost people’s will power, making it easier for them to exercise self-control.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022103113001923
Across multiple experiments, researchers found that having participants pray for someone reduced aggressive responses to being angered or provoked. This research suggests that prayer may be a good anger management tactic.
http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0146167211402215
Researchers found that having couples pray together increased both feelings of unity and trust and did so more than having couples talk about positive experiences.
http://psycnet.apa.org/record/2011-11452-001
Bättre självkontroll, mindre aggression, lättare att förlåta... Och ärligt talat - de flesta böner är det som kallas för NVB i Harry Potter - böckerna - alltså nonverbala. Ingen behöver veta. Du kan experimentera i egen lugn och ro - och ingen annan behöver få reda på detta pinsamma - att du faktiskt ber. En enkel princip gäller: du.har.inget.att.förlora. Däremot allt att vinna, när det gäller återupptäckandet / uppväckandet av äldre generationers klokskap och kunskap.
Mitt i rutinuppgiften - be! Lägg din uppmärksamhet kring hjärtat - där din fysiska hjärta befinner sig - och be. Det behöver inte vara något märkligt, inget avancerat. Ett enkelt "Herre Jesus Kristus, Guds son, förbarma dig över mig" om du är kristen, räcker fint. Är du inte kristen kan du ju testa ett "Gud om du finns, tala då till mig. Här är jag."
Övning nummer två: ATT INTE SE KÖTTET SOM STÅR FRAMFÖR DIG SOM FIENDEN.
Jag vet, jag vet, jag veeet. Den roliga människan som står fem millimeter bakom er och tuuutar, fast det står "övningskör" mycket tydligt bakpå er bil.
Grannen som hugger ner DITT träd, dumpar saker på din tomt, inte skyfflar undan snön från sin del av uppfarten, etc, osv. mm. Jag vet!
För att inte tala om arbetskamraten, kollegan, chefen, maken/makan, grannens unge och det tar ju aldrig slut! Kan folk bara inte uppföra sig?!
Jag tror att vid det här laget har vi alla kommit fram till att de faktiskt inte kan det. Det behövs inte en till sarkastisk facebook-uppdatering, en till arg lapp i hissen, ett till "öppet brev" som postas i medierna. Det blir inte bättre på det viset. Det är inte så alla biltutande idioter plötsligt ser ljuset, de lågutbildade killarna kommer inte att sluta våldta femåringar i Indiens slumområden, och nej, det är inte så att mindre tre-veckors-kattungar kommer att dumpas i mörka skogar oavsett hur mycket vi facebookar, aktiverar oss i rädda barnen, rädda katterna, rädda flickorna, eller vad du önskar rädda. Isbjörnarna?
Jag föreslår en radikalt annan approach. Låt oss gå på makterna som flinande rycker i trådarna bakom köttet som för tillfället står och flåsar dig i ansiktet med sin irriterande infantila idioti. Låt oss släppa loss bönens pittbull-snautscher-bulldoggar på dem som i sanning är ansvariga för beteendet i fråga. Rikta svärdet mot skuggan, som står bakom köttet och viskar. Och ärligt talat - är inte vi rätt så trötta på Rättmättig Vrede Som Inte Hjälper Ett Dugg? Är vi inte rätt så trötta på att läsa om facebook-uppdateringar som handlar om en mamma vars barn inte är välkommen till förskolan pga syndrom XYZ, (DELA VIDARE!) om våldtäktsmän som tror att om man förgriper sig på en tillräckligt UNG oskuld (prova 9-månaders bebisar) så går HIV-viruset bort - (simsala-bom?) och om allmän idioti som råder på vägarna (folk röjer inte för utryckningsfordon, kör över vägspärrningar fast en skadad person ligger innanför det avspärrade området och vårdpersonal riskerar sitt liv mitt i trafiken) och andra liknande roligheter? Rätt så rejält trötta? Till och med så trötta att vi inte längre reagerar, även om så hela jädrans facebook klär sig i Frankrikes flagga, eller vilken flagga det nu är som gäller för dagen. Men vad säger du?! Vad sägs om lite RIKTIG krigföring istället?!
Så hur gör man?
Låt oss detaljstudera bilden här nedan:
For we wrestle not against flesh and blood, but against principalities, against powers, against the rulers of the darkness of this world, against spiritual wickedness in dark, high places. (Efesierbrevet 6:12)
Japp, jag vet. Det låter som något som Gandalf skulle kunna säga, i Sagan om Ringen. Men nu var det inte Gandalf, utan Paulus, en av kristendomens mest briljanta hjärnor. Vi slåss inte mot kött och blod. Bataljen står inte med kroppen som står framför dig. Hen står lika mycket under attack som du gör. Och hen har - av beteendet att bedöma - gått under i attacken och bör nu betraktas som ockuperad mark. Därav det märkliga uppförandet. Det är nu vi drar ner visiren på hjälmen och förbereder oss på motattack. För att skydda oss själva. För att befria den stackars saten som inte begrep bättre, utan släppte oppositionen in, antagligen med attityden "jag tror inte på er, alltså finns ni inte." You wish.
Therefore put on the full armor of God, so that when the day of evil comes, you may be able to stand your ground, and after you have done everything, to stand. (Ef 6:13)
"Praying in the spirit puts on the armor and it is the power that makes it work": det här är just precis det som vi talade om under "ora et labora"; den ortodoxa kyrkan kallar detta att förena förnuftet med hjärtat - dvs sänka ner bönen från huvudet till hjärtat. Det snabbaste och enklaste sättet skall vara att fokusera på det fysiska hjärtat vid bön.
Stand firm then, with the belt of truth buckled around your waist, with the breastplate of righteousness in place, and with your feet fitted with the readiness that comes from the gospel of peace. In addition to all this, take up the shield of faith, with which you can extinguish all the flaming arrows of the evil one. Take the helmet of salvation and the sword of the Spirit, which is the word of God. (Ef 6:14-17)
Sanningens bälte: vet med dig att du har redan provat allting annat: arga lappen, facebook-uppdateringen, hjälp-organisationen, osv. Nu är det krig, men på andlig nivå.
Rättfärdighetens bröstplåt: du går inte på lögnen att problemet är människan som står och dräglar framför dig. Du har gjort det tillräckligt länge. Nu räcker det. Du riktar din bön mot den högre makten, som de äldre generationerna säger blir verksam - i dig, i ditt liv, när du ger den fullmakt.
Snörad med skor som bär fredens evangelium: du tar inte striden en gång till med den kropp som är infekterad av virus-programmet. Att skrika på datorn som är infekterad av hacker-viruset kan vara underbart befriande på ett plan, men inte f-n blir datorn virus-fri för det. Alltså ignorerar du det otrevliga beteendet (virusprogrammet) och attackerar sändaren istället. På dina knän. I bön.
Trons sköld: du vågar lita på att alla som levde före dig faktiskt INTE är lallande idioter, utan de kanske, eventuellt, visste ett och annat som är värt att lära sig. Du tror på dem, när de säger dig att dessa makter, som verkar i det osynliga är alldeles på riktigt.
Frälsningens hjälm: Jag är ledsen, men här har jag inget annat att säga än "Jesus är Herren". Jag känner inte till några genvägar förbi den här. Vill du gå in i striden utan hjälm så varsågod, men kom inte till mig och gnäll om det visar sig att hydran attackerade ditt huvud först. Detet är inte dumt.
Andens svärd: Ja, alltså, du må vara en hejare i fysisk fäktning, men det här blogginslaget handlade nu inte om det. Den här fäktningsmatchen äger INTE rum i ditt fysiska rum, utan i hjärtats inre kammare.
Och där har du det - ditt Aurora 17 i andlig krigföring. Inget mer idiotförklarande av kreti och pleti - som ändå bara är den hackade datorn. Inga mer arga lappar, offerkoftor, tårar, sarkasm eller syniskhet inför Hur Illa Folk Beter Sig. Men strid. Nu går vi på offensiven. Vinterkriget går över till fortsättningskriget - och den Finska Saken får hjärtans gärna vara även din.
Shoot to kill.