Fråga nummer elva. Om du skulle utmanas att på fyra minuter berätta ditt livs historia, Gud, Jesus och Heliga Ande, vad skulle ni berätta då? Hur skulle ni forma historian, vad skulle ni high-lighta?
Genom Genesis, Psaltaren, Profeterna Jesaja, Jeremia, och Hesekiel, Jobs bok och Johannesevangeliet, första Petrusbrevet, Efesierbrevet och Jakobsbrevet samt Uppenbarelseboken berättar min Gud en häpnadsväckande berättelse; det är en berättelse om hjältemod, kärlek, svek och en fiende fruktansvärd, samt om förlåtelse och slutligen - försoning:
I urtiden formades jag,
i begynnelsen, innan jorden fanns.
Innan djupen blev till föddes jag,
när det ännu inte fanns källor med vatten,
innan bergen fått sin grund,
innan höjderna fanns
föddes jag
Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till.
”På himlavalvet skall ljus bli till,
och de skall skilja dagen från natten
och utmärka högtider, dagar och år.
De skall vara ljus på himlavalvet
och lysa
över
jorden.”
Och Gud såg att det var gott.
Och Herren Gud planterade en trädgård
österut, i Eden,
och satte där
människan
som han hade format.
”Du får äta av alla träd i trädgården
utom av trädet som ger kunskap
om gott och ont.”
"Var nyktra och vaksamma.
Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon
och söker
efter någon
att sluka
"Han har varit en mördare
från första början;
när han ljuger talar han
med egna ord,
ty han är en lögnare
och lögnens fader."
"Stå emot djävulen,
och han skall fly för er.
Närma er Gud,
och han skall närma sig er."
Och han, den stora draken,
ormen från urtiden,
han som kallas Djävul och Satan,
han
som förför hela världen,
han störtades
ner på jorden
och hans änglar störtades
ner
med honom.
Och när draken såg
att han hade störtats ner på jorden
började han förfölja kvinnan
Ormen sade:
”Gud vet att den dag ni äter av frukten
öppnas era ögon,
och ni blir
som gudar
med kunskap om gott och ont.”
Kvinnan såg att trädet var gott att äta av:
det var en fröjd för ögat och ett härligt träd
Och hon tog
av frukten
och åt.
”Vad
är det
du
har
gjort?”
Då sade Herren Gud till ormen
Du var full av vishet och fulländat skön.
I Eden, Guds trädgård, bodde du.
Du var höljd i ädelstenar av alla de slag:
karneol, topas och kalcedon, krysolit,
onyx och jaspis, safir, rubin och smaragd.
Av guld var dina smycken och prydnader,
gjorda åt dig den dag du blev skapad.
Du var en kerub som jag hade smort och satt till beskyddare.
På det heliga gudaberget bodde du.
Där gick du bland gnistrande stenar.
Ack, fallit har du från himlen,
lysande stjärna, gryningens son,
du har krossats mot jorden,
du som betvingade folken.
Det var du som sade till dig själv:
”Upp till himlen skall jag stiga.
Ovan Guds stjärnor
skall jag resa min tron
och ta säte på gudaberget
längst uppe i norr.
Jag skall stiga upp ovan molnen,
jag skall bli som den Högste.”
Men ner till dödsriket störtas du,
längst ner i avgrundens djup.
Satan svarade:
”Hud för hud.
Man kan ge allt man äger
för att skydda sig själv"
Häpna, himmel, över detta,
rys och bäva, säger Herren.
De har övergett mig,
källan
med det friska vattnet
Jag ser på jorden – den är öde och tom,
på himlen – där finns inget ljus.
Jag ser på bergen – de skälver
och alla höjder skakar.
Jag ser – där finns inte en människa,
alla himlens fåglar
har flytt
Gråtande kommer de,
men jag tröstar dem
och leder dem.
På en jämn väg
där de inte snavar
för jag dem
till strömmande vatten.
Är någon törstig,
så kom till mig och drick.
Den som tror på mig,
ur hans inre
skall flyta strömmar
av levande vatten
Jag skall lägga min lag i deras bröst
och skriva den i deras hjärtan.
Jag skall vara deras Gud och de skall vara mitt folk.
Jag skall förlåta dem deras skuld,
och deras synd skall jag inte längre minnas.
Ty det är inte mot varelser
av kött och blod vi har att kämpa
utan mot härskarna,
mot makterna,
mot herrarna över denna mörkrets värld,
mot ondskans andekrafter
i himlarymderna.
Jag är världens ljus.
Den som följer mig
skall inte vandra i mörkret
utan ha
livets ljus.
Jag är A och O, början och slutet.
Jag skall låta den som törstar
dricka fritt
ur källan med livets vatten
Jag är skottet från Davids rot
och hans ättling,
den strålande morgonstjärnan.
Den som segrar skall vinna allt detta,
och jag skall vara hans Gud
och han skall vara min son
Tyst och häpen lyssnar jag på min Gud, som öppnar sitt hjärta och lägger fram sin längtan. Längtan, efter oss, mig och dig.