Innan du ringer ett telefonsamtal, repeterar du någonsin vad du ska säga? Varför?
Nå Gud, vilka har du bland dina favoriter på mobilen? Ofta uppringda nummer? Är det påven?
Det första som jag kommer att tänka på är en sång som heter "What if God was one of us?" Här har ni ett utdrag:
What if God was one of us?
Just a slob like one of us
Just a stranger on the bus
Trying to make His way home
Just trying to make Its way home
Back up to Heaven all alone
Nobody callin' on the phone
'Cept for the Pope maybe in Rome
Det är väl egentligen det den här processen går ut på. Att föreställa sig Gud som en av oss. Det blir - tror jag - lättare att komma Jesus in på livet på det viset.
På tal om Jesus. Övade han någon gång? Inför sina tal? Eller var det så att han bara öppnade munnen och ut kommer något så gloriöst som bergspredikan? Jag tänker på en särskild scen i Matteusevangeliet som jag skulle vilja dela med dig idag. Vi ska hem till Jesus. Följ med.
Staden heter Kapernaum, och detta är centrum för Jesus aktivitet. Kapernaum? Men Betlehem då? Och Nazareth? Bli inte förvirrad: Jesus föddes i Betlehem, växte upp i Nazareth och sedan som vuxen man valde en annan stad till sig själv där han bodde. Som så många andra av oss bodde han inte kvar i samma stad som sina föräldrar och resten av sin familj, utan flyttade vidare. Från Kapernaum kom även många av hans lärjungar; Petrus, Jakob, Andreas, Johannes och även Matteus. Frågan är om Jesus hade något eget hus där eller ifall han tog in exempelvis hos Petrus.
Har ni märkt hur det alltid är vår eller sommar när Jesus är ute och rör sig bland folk? Det regnar inte, det är inte kallt, det snöar inte. Och det är ju inte så att det inte blir kallt i Jordanien under vintern.
VA?
Insinuerar jag att Guds son skulle ha brytt sig om sådana petitesser som snö, kyla, vinterregn?
Ja.
Han var även människa. Och hans publik - hans åhörare - var alldeles definitivt det. Livet levdes i perioder under den här tiden. Till och med krigskampanjerna tog paus för vintersäsongen. De stora fartygen stannade i hamn när höststormarna började. Folk höll sig hemma. Tänk efter! Vart Jesus än gick samlade han stora folkskaror efter sig. Och var samlades dessa folkskaror? Tusentals människor som vandrade ibland långa sträckor för att höra den nya Rabbinen undervisa.
De samlades utomhus. Folk satt på gräset och stod och lyssnade vid stranden. I bakgrunden några fiskare som gör i ordning sina nät. Med andra ord - det är antingen vår eller sommar. Det är säsong för vandring. Det är då Jesus och hans lärjungar är aktiva.
Det tog ett tag innan detta sjönk in hos mig. Det måste ha funnits perioder i Jesus liv då han inte vandrade omkring bland människorna - då han inte botade folk vänster-höger-centrum, utan då även han höll sig stillsamt hemma, vid brasan. Jag föreställer mig att detta har varit just under vintersäsongen.
Så nu raskt till Kapernaum. En liten stad vid kusten. Ett litet fiskarsamhälle under Jesu tid. Matteus får berätta för oss hur det var att leva i hans hemstad: (går efter den finska översättningen här, den är mer livlig)
När de hade återvänt till Kafarnaum kom de som tog upp tempelskatten fram till Petrus och frågade: ”Visst betalar er mästare tempelskatt?” – ”Jodå, visst gör han det", svarade Petrus. När Petrus var hemma igen frågade Jesus innan han hunnit säga något: ”Vad tror du, Simon, av vilka kräver de jordiska kungarna tull och skatt, av sina söner eller av andra?” Då Petrus svarade: ”Av andra”, sade Jesus: ”Sönerna går alltså fria. Men varför skall vi i onödan göra folk arga på oss? Gå ner till sjön och kasta ut en krok. Dra upp första fisk som nappar. Öppna gapet på den, så hittar du ett silvermynt. Ta det och lämna det för dig och mig.” (Matt 17:24-27)
Så låt oss nu i detalj granska den här scenen:
Jesus och hans lärjungar har kommit hem, efter många och långa vandringar. Jesus håller sig inomhus. Petrus har gått iväg till "stan" i ärenden. Där möter han några skattmasar som förhör sig om ifall Petrus mästare betalar skatt, som folk. "Jomenvisst-gör-han-det", svarar Petrus, väl medveten om att vare sig han eller mästaren har ett enda korvöre i lös egendom. Jäkla präster! Petrus vänder om på klacken och springer iväg hemåt. Jag föreställer mig hur manteln fladdrar efter honom. Andfådd kommer han in i huset, redo att berätta det här senaste djävulskapet som de styrande har lassat på honom - tempelskatt, va?! Men innan han hinner säga något ställer Jesus honom en retorisk fråga; vilka ska betala skatt? Är det de egna barnen eller "de andra"? Jesus verkar vara av meningen att de egentligen inte skall behöva bry sig om sådana petitesser! "Sönerna går alltså fria!" Men det är hans nästa uttalande som jag finner verkligen intressant:
"Varför mucka gräl i onödan?"
Jesus vill alltså ha ett gott anseende i den här staden.
Varför?
Kan det vara för att han ämnar stanna där en längre stund? Som till exempel över vintersäsongen? Han skall bo, vara och verka där en bra stund. Det är i en sådan stad som man betalar skatt. Observera också hur skatten betalas: Petrus är en fiskare, eller hur? Mirakelmannen Jesus svarar honom på den indirekta frågan "hur ska vi betala den här skatten nu då" genom att ge fiskaren ett metspö... Nå, det skall alltså betalas skatt, säger du? Och vad har du för yrke då? Här, fiskaren, ta ett metspö! Ut och jobba!" Det är i stunder som denna som jag verkligen älskar min Jesus. Han har humor!
En annan intressant sak som jag uppmärksammar är att Jesus är "hemma", när Petrus kommer springande. Vad gör han? Vad var han upptagen med, när Petrus kom springande med sina skattebekymmer? Varför var han inomhus?
Jag och min mamma diskuterade detta för ett tag sedan och hon sade något som fick mig att förälska mig ännu mer i människan Jesus.
"Han förberedde väl predikan."
Förberedde?
Som i "övade sig"? Planerade lektion, helt enkelt?
"Ja, titta vad han gör i nästa kapitel", blev min mammas lakoniska svar. Och det är ju sant. I kapitel 18 är han igång igen med sina liknelser och med sin undervisning. Regnperioden är över. Turturduvans röst hörs i vårt land igen.
Kan du låta bli att huvudstupa kära ner dig i den här Guden? Läraren i mig kapitulerar fullständigt vid tanken på en Jesus som stegar omkring i sitt eget hem - talar högt för sig själv och testar sin egen retorik innan det är dags att leverera inför en publik. En Jesus som kanske ivrigt skriver anteckningar mellan varven, varpå han ställer sig upp och testar den nya tanken högt.
Övar du någonsin, min Gud? Händer det någonsin att du repeterar vad du skall säga innan du ställer dig framför folk och levererar?
Jag tror att svaret på den frågan är ett rungande "ja".