Vi börjar med att titta på två pinsamma situationer - en, där en man missbrukar sitt alkoholintag och en, där kvinnor använder alkohol i felaktiga syften:
Noa var åkerbrukare, han var den förste som anlade en vingård. När han drack av vinet blev han berusad och låg naken i sitt tält (1 Mos 9:20-21)
Resten av berättelsen avslöjar inte ifall författaren har åsikter om Noas drickande. Vi får bara reda på att Noa drack sig berusad.
Senare, i samma Mosebok träffar vi Lots döttrar. De bor i en grotta med sin far. Eftersom andra män inte finns att tillgå bestämmer de sig för att supa fadern full och ha sex med honom för att få barn:
"Vi ger vår far vin att dricka och sedan ligger vi med honom. Så skaffar vi barn genom vår far." (1 Mos 19:32)
Imponerad blir jag däremot när jag i Domarboken hittar ett avsnitt där en ängel besöker en kvinna för att berätta för henne att hon är gravid - och har åsikter om hur hon skall äta och dricka under graviditeten:
Han sade: Du kommer att bli havande och föda en son. Du får inte dricka vin eller starka drycker och inte äta någonting orent. (Dom 13:7)
Vi vill så gärna tro att vi är moderna och förstår så mycket bättre idag, när vi ger råd till gravida kvinnor om mat och dryck; men det här är inget nytt under solen och redan innan Kristus förstod man att det inte är bra om en gravid kvinna dricker alkohol.
I ordspråksboken hittar jag följande visdom:
Utblottad blir den som älskar fest,
den som älskar vin och oljor blir aldrig rik.(Ords 21:17)
Jag börjar få bilden klar för mig; det är omåttligheten, frossandet, att dricka sig berusad, som är problemet:
Ve dem som störtar upp i ottan
för att få sig ett rus
och blir sittande långt fram på kvällen
heta av vin! (Jes 5:11)
Om drycken i sig var ett problem skulle man knappast använda den i medicinskt syfte:
Ge vin åt dem som har det svårt,
ge de bedrövade att dricka (Ords 31:6)
Drick inte längre bara vatten, utan ta dig lite vin för din mage och dina ständiga krämpor. (1 Tim 5:23)
Vin hör även hemma på den sista, slutgiltiga festen - den som liknas vid ett bröllop - festen, som kommer när vår verklighet och Guds har smält samman - när Guds närvaro har äntligen överflödat alla hörn av detta universum som vi bebor:
Herren Sebaot skall på detta berg
hålla gästabud för alla folk,
ett gästabud med feta rätter och starkt vin,
med feta, mustiga rätter och starkt, klarat vin. (Jes 25:6)
Johannesevangeliet berättar för oss att Jesus både deltog i bröllopsfesten och förvandlade vatten till vin; uppenbarligen var inte vin-drickande tabu i hans värld heller. Men bröllopsfest är bröllopsfest - och om vi inte självmedicinerar för att lindra en faktisk krämpa som Paulus ger råd om till sin vän Timotheus - hur är det då med det här vardagsdrickandet som det - särskilt sommartid - är så lätt att fall in i? "Det är ju ändå 28 grader varmt och det är så gott med vitt vin i värmen". Inget bröllop. Ingen fyller år - bara en vanlig helg gör sitt intåg?
Vin och musik ger glädje åt hjärtat,
men bättre än båda är kärlek till visheten. (Syr 40:20)
Jojo - Jesus drack även till vardags; se på citatet från Lukasevangeliet här nedan:
Johannes döparen har kommit, och han äter inte bröd och dricker inte vin, och då säger ni: 'Han är besatt'. Människosonen har kommit, och han både äter och dricker, och då säger ni: ’Se vilken frossare och drinkare, en vän till tullindrivare och syndare.' (Luk 7:33-34)
Man kallar inte någon för vare sig frossare eller drinkare med mindre än att han har åtminstone ett par gånger låtit sig väl smaka.
Mitt bläddrande bland sökresultaten tar sig mot sitt slut. De Paulinska breven tar upp drickande både när det gäller den enskilda församlingsmedlemmen så väl som ledarna:
Berusa er inte med vin, där börjar lastbarheten, utan låt er uppfyllas av ande (Ef 5:18)
Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara hårdhänt, inte sniken (Tit 1:7)
Det är berusandet - missbrukandet, som bibelförfattarna höjer ett varnande finger emot. Detta att låta sig bli slav under något eller låta sig bemästras av något:
Allt är tillåtet för mig – men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig – men ingenting får ta makten över mig (1 Kor 6:12)
Mina ursprungliga frågor borde därmed ha besvarats: ja, det går att leva ett kristet liv och njuta av god vin. Det är mot beroendet, överdriften, frossandet som bibelförfattarna - klokt nog - höjer varnande fingrar emot. Jag hoppas att detta har klarat upp en del saker - både för de som tror - eller anser att de borde tro - att kristna inte kan inmundiga något starkare än te - och de som anser att "eftersom Jesus drack vin så måste ju allt vara frid och fröjd". Vinet på Jesu tid var inte lika starkt som våra viner idag - och man blandade det ofta med vatten.
Läs din bibel - men håll huvudet med i läsningen och glöm inte bort kulturhistorian. Och med det sätter vi punkt på dagens bläddrande. På återseende nästa vecka!